Hur skall detta sluta???

Hästskötarexamen närmar sig med stormsteg och jag känner hur neverna krymper av spänning. Klara de lindningen på lokala och snart är det dags för longering. Klarar jag alla dessa så finns det hopp att jag kommer fixa examesprovet också, men jag vågar inte riktigt fullfölja tanken. Jag vet i alla fall viken dag jag skall stå på scen... Måndag den 30 maj är det dags.

Foderprovet gick över all förväntan och jag känner mig hyfsat lugn, lite mera träning så sitter det nog sen... Hoppas jag. Hästkunskapen vet jag ännu inte hur det gått men jaghoppas på det bästa. Jag gör inget annat än att hoppas om dagen. Allt drar ihop sig och nu gäller det att hänga med om man vill ha en chans i den verkliga världen.

Håller tummarna för.... Att allt skall gå bra.

I belive your heart.

Ett ögonblicks osäker lycka, sedan finns ingen återvändo. Ack vad skall jag göra... Hem. Finns där något för den som saknar land? Kanske skulle vi alla varit mer försiktiga om vi visste. Kanske skulle vi tagit hand om det lilla vi har?

Slutar jag en gång tänka på det kan jag lika gärna inse att där inte finns något hem för den som inget hjärta har. Ack vad skall jag göra?

Det finns skit dagar och då finns det nog tomat dagar också.

Nu åker jag gratis mot undergång. Ingen som vet säkert hur det kommer att sluta. Jag hoppas hårt och håller i mig för glatta livet. Hinner inte se men läser ändå. Så är det med sagor. Hjälten måste rusa vidare innen man ens hunnit säga hej....